Anna tittade på mannen. Han andades tungt och visade papperet.
– Vad menar du? frågade Anna oroligt.
– Det här huset är gammalt! Taket är farligt, och luften är dålig. Kommunen tittade på det förra året, sa mannen. Han lade papperet på bordet.
Anna läste brevet. Det var sant. Bageriet behövde lagas snabbt, annars fick hon inte öppna.
– Jag heter Lars, sa mannen. Min fru arbetade här innan hon blev sjuk. Hon älskade det här bageriet.
– Jag vill inte förstöra något, sa Anna. Jag vill baka. Jag hittade den här boken under golvet.
Lars tittade på boken. Hans ögon blev stora.
– Det är Gretas bok... min frus bok. Hon letade efter den länge, sa han tyst.
– Du får ta den, sa Anna och gav honom boken.
– Nej, sa Lars och skakade på huvudet. Hon ville att någon skulle baka. Men du klarar inte av taket. Du har inte tid.
Han vände sig om och gick.
Anna var ensam igen. Hon var trött och orolig. Hur skulle hon hinna laga taket?
Nästa dag kom Sara tillbaka. Hon köpte två bullar och frågade hur det var.
– Jag har ett stort problem, sa Anna och berättade om taket.
– Kanske vi kan hjälpa dig? sa Sara. Min bror jobbar med hus. Han kan titta på taket.
– Tack, men jag har inte mycket pengar, sa Anna.
– Vi löser det, log Sara.
De närmaste dagarna bakade Anna mycket. Fler grannar kom till bageriet. De köpte bröd och pratade med varandra. Anna var glad. Hon hade ett bra liv här.
På fredag morgon vaknade Anna av ett högt ljud.
Vinden blåste hårt, och det regnade mycket. Det var storm i Göteborg.
Hon sprang ner till bageriet. Vatten kom från taket ner på golvet. Ett stort träd hade fallit på taket.
På lördag skulle hon ge hundra bullar till en fest. Det var viktigt för henne.
Nu stod hon i ett mörkt, blött bageri. Vattnet kom närmare och närmare.