Morgonen kommer långsamt. Snön faller.
"Vi måste göra något," säger Erik oroligt.
Sara tittar ut genom fönstret. Mycket snö har kommit under natten.
"Vi måste försöka igen med bilen," säger Sara.
Erik tar ett djupt andetag och nickar. De klär sig varmt och öppnar dörren försiktigt.
Snön låter under deras fötter när de går till bilen.
Erik vrider om nyckeln. Ingenting händer.
"Fortfarande inget," säger han frustrerat.
Sara känner tårarna komma. "Vi försöker en gång till," säger hon bestämt.
Erik försöker igen, men det fungerar inte. Skogen känns mörkare nu.
"Vad som helst kan vara där ute," viskar Sara.
"Vi måste hitta ett sätt att få hjälp," säger Erik.
De går tillbaka in i stugan. Spåren runt huset syns fortfarande i snön.
Erik sätter sig vid bordet och tittar i en gammal telefonbok.
"Kan vi gå till närmaste granne?" frågar Sara.
"Kanske, om vi måste," säger Erik och tar på sig en handske.
Plötsligt får Erik en idé. "Vi har radion!"
De letar i skåpen och hittar en liten radio.
Erik försöker ställa in den men hör bara brus.
Sara ser honom kämpa och bestämmer sig för att hjälpa till. "Kanske det finns signal någonstans," säger hon.
Erik går runt i rummet med radion.
Efter några minuter hör de röster, svaga men tydliga.
"Håll det där!" ropar Sara och lyssnar noga.
Det är ett program om vädret. De pratar om mycket snö som kommer.
"Vi borde säga till dem, men hur?" säger Erik och försöker få kontakt.
Radion sprakar, och till deras förvåning hör de en röst.
"Bästa lyssnare, ser ni något konstigt i skogen vid stugorna, ring 112."
Sara och Erik ser på varandra. De känner att de måste göra något.
Strax efter hör de ett ljud utifrån.
Vad det än är som rör sig runt stugan, verkar det veta att de försöker få hjälp.
Sakta, med hjärtat som slår hårt, går de mot ljudet, men Erik stannar.
De förstår att de måste skydda varandra tills hjälp kommer.
"Vi ska vara tysta och stanna inne," säger Erik bestämt.
Men en kall vind blåser genom stugan; dörren rör sig igen.
De går tyst mot sovrummet. Dagens ljus känns långt borta nu.
Erik ger Sara en lugnande blick. "Vi klarar detta."
Men när de kommer fram, stannar deras hjärtan; telefonlinjen är helt trasig.
Hoppet om att få kontakt försvinner.
Plötsligt hörs ett nytt ljud från skogen. Sara och Erik ser på varandra i ren skräck.