Polisen kommer snabbt till gården. Klockan är sent på kvällen, men det är fortfarande ljust ute. Johan Berg, en polis, kliver ur sin bil. Han ser trött men fokuserad ut. Han tittar på midsommarstången och sedan på familjen Lindström.
– "Det är hemskt," säger Johan till Eva Lindström. "Kan du berätta vad som hände?"
Eva gråter. Hon sitter i köket med en kopp te.
– "Jag vet inte," säger hon och torkar tårarna. "Vi dansade, och sedan gick han in. Jag väntade, men han kom aldrig tillbaka."
– "Hade han några ovänner?" frågar Johan och skriver i sitt block.
– "Carl var sträng i affärer," säger Eva tyst. "Många blev arga på honom ibland. Men ingen ville skada honom."
Johan pratar sedan med Anna. Hon verkar nervös och tittar ofta på dörren.
– "Anna, du och din pappa hade en bra relation?"
– "Ja, vi älskade varandra mycket," svarar Anna snabbt. "Pappa hjälpte mig mycket med mina saker."
– "Och hur är det med din bror, Erik?" frågar Johan.
Anna blir tyst en stund.
– "Erik och pappa bråkade ofta. De var oense om pengar."
Johan går ut i trädgården igen. Han hittar Erik vid ett träd. Erik röker en cigarett.
– "Din syster säger att du och din pappa bråkade mycket," säger Johan.
– "Anna pratar för mycket," svarar Erik kallt. "Ja, vi var inte bästa vänner. Han bestämde allt."
– "Var var du när han gick in i huset?"
– "Jag tog en promenad. Jag gillar att gå ensam."
Johan går tillbaka in i huset för att titta i Carls kontor. Det är ett stort rum med fina möbler och många böcker. På skrivbordet ligger flera papper. Ett av pappren är ett kuvert från en advokat i Stockholm.
Johan tar på sig handskar och läser papperet. Det är ett testamente.
– "Det här är intressant," säger Johan för sig själv.
En annan polis kommer in i rummet.
– "Vi har inte hittat något vapen än, chefen," säger polisen.
– "Okej," säger Johan utan att titta upp från papperet. "Men jag tror att jag just hittade ett motiv."
Han håller upp dokumentet.
– "Carl Lindström ändrade sitt testamente igår. Han gav Erik ingenting. Erik skulle inte få några pengar."
Johan tittar ut genom fönstret, mot midsommarstången. Någon på festen visste detta. Och nu är Carl död.