Studentfesten

Nästa morgon började min kurs på universitetet. Jag skulle läsa historia. Jag var nervös och visste inte var jag skulle gå. Campus var väldigt stort. Jag kom in i en stor sal. Många studenter satt redan där. Jag satte mig bredvid en tjej som hette Sara. Hon var mycket snäll. "Hej, är du ny här?" frågade Sara och log. "Hej! Ja, det är min första dag. Jag heter Linnea," svarade jag. "Kul! Jag heter Sara. Vad tycker du om Stockholm hittills?" "Det är stort och det är mycket folk, men jag gillar det. Jag har precis flyttat hit," sa jag. Efter föreläsningen gick vi till biblioteket tillsammans. Vi lånade böcker och pratade om kursen. Sara bodde i en studentlägenhet på norra sidan av stan. "Vi ska ha en studentfest på fredag," sa Sara. "Vill du komma? Det blir många från vår kurs. Det är ett bra sätt att lära känna folk." Jag tänkte på mitt sms. Jag borde stanna hemma. Jag borde försöka hitta ett jobb. Men jag ville inte vara ensam i mitt lilla rum hela kvällen. "Ja, gärna," sa jag. "När börjar det?" "Vid åtta. Kom till mitt ställe först så kan vi gå dit tillsammans," sa Sara. Fredagen kom. Jag var orolig för hyran, men jag hade betalat Göran på morgonen. Mina pengar var nästan slut nu. Jag klädde mig i mina finaste kläder och tog tunnelbanan till Sara. Festen var i en stor lokal nära universitetet. Det var hög musik och mycket skratt. Människor dansade och drack öl. Jag stod i ett hörn med Sara och hennes vänner. "Vill du ha något att dricka?" frågade en kille. Han var lång, hade bruna ögon och ett trevligt leende. "Ja tack, gärna en cider," sa jag. "Jag heter Markus," sa han och gav mig en flaska. "Vad studerar du?" "Jag heter Linnea. Jag läser historia. Och du?" "Jag läser ekonomi," sa Markus. "Det är ganska tråkigt, men det ger bra jobb sedan." Vi pratade länge. Markus var rolig och snäll. Vi pratade om våra favoritfilmer, om Stockholm och om framtiden. Han frågade var jag bodde, och jag berättade om min dyra hyra och min hyresvärd Göran. "Du borde leta efter något annat," sa Markus. "Andrahand är alltid dyrt och osäkert. Kanske kan du hitta ett rum hos en student istället?" "Jag vet, jag ska försöka. Men just nu måste jag hitta ett jobb också." "Jag känner en kille som har en restaurang. De söker serveringspersonal. Jag kan ge dig hans nummer," sa Markus. "Åh, det vore fantastiskt! Tack så mycket!" Markus gav mig numret. Vi fortsatte prata och han bjöd upp mig till dans. Vi dansade i flera timmar. Jag kände mig glad för första gången på länge. Jag glömde bort mitt problem, jag glömde bort personen från min hemstad. Jag var bara en vanlig student på en rolig fest. Klockan blev två på natten och festen började ta slut. "Ska vi gå?" frågade Markus. "Jag kan följa dig till tunnelbanan." "Gärna," sa jag. Vi gick ut i den kalla luften. Stockholm var vackert på natten. Men plötsligt stannade jag. Någon stod under en gatlykta tjugo meter bort. Det var en man i en mörk jacka. Han tittade rakt på mig. Jag kände igen honom direkt. Det var min ex-pojkvän, Johan. Han hade hittat mig.